Älskade Lilla Prematur

Igår natt vaknade jag vid 3 av panikångest. Det har nog inte hänt sedan NEO tiden. Då var det snarare regel än undantag. Minns när jag vaknade mitt i nätterna, kallsvettig och kunde inte andas – vred mig i sängen och ville bara krypa ut min egna kropp. Ville inte mer – orkade inte längre.…

När Elton var palliativ var man liksom van vid tanken att han när som helst skulle sluta andas, att vilken kramp som helst skulle kunna vara den som tog hans liv. Nu är man inte det längre och istället för att vänta på det som för oss alla är oundvikligt har det nu blivit min…

Måste dela med mig av lite bilder jag tog på vår fantastiska guddotter Ellie <3     Underbara unge, ditt leende och skratt fyller våra liv med glädje <3

Det var ett tag sedan sist jag skrev. Jag lever inte under press att skriva här, gör jag det för att jag måste blir det inte bra. Jag gör det när jag måste få ur mig och tömma mitt inre på alla känslor jag bär. För första gången på länge har jag positiva nyheter. Sedan i…

Alla Som suttit i den här sitsen vet lite hur man fungerar. Man letar ett syfte och en mening med allt som hänt – för det värsta som skulle kunna vara är att allt hänt i onödan, att allt elände är meningslöst. Hjärnan går bananas skulle man lätt kunna uttrycka det. Allt från är det…

Det här är jag – som jag fungerar. Öppen som en bok i skrift – sluten som en mussla i tal. För ”öppen” för vissa har jag nu fått höra. Helst ska man varken synas eller höras, kanske därav min urusla känsla för att prata. Har dessutom fått till mig att någon som jag förväntat…